astral.blogg.se

JAg ska erkänna. Jag älskar att läsa horoskop i vissa perioder. Jag är inte en sådan som tror blint på det utan ser det bara som en rolig sak att göra ibland, och ibland kan de ge bra tips åt en ;). Hittade denna sida idag genom en blogg: http://gratishoroskop.com/cgi-bin/astro/natal

 

Såhär såg mitt horoskop ut: 

Horoskop

Solen i Vattumannen

Hon är oberoende, autonom, frigjord och har progressiva idéer.

Svagheter: en ovanlig, upprorisk och revolutionär natur.

Solen i II

Finansiell ambition. Lukrativt jobb, hon tillfredsställer sina behov, vilka är substansiella. Omsätter pengar i stor skala och spenderar ibland på ett vårdslöst sätt. Ok detta passade inte in på mig.. (Om man får säga så sig själv) jag är nämligen en sparis. Jag älskar att spara och blir ibland kallad för snål. Jag gillar inte att spendera stora skalor i pengar om det inte är för något som jag verkligen vill (som en resa). 

Månen i Vattumannen

Hon är sällskaplig, intelligent och redig. Tack vare stor sällskaplighet har hon många vänner. Hon är modern, originell, uppfinningsrik, separatistisk och bringar nytt liv.

Svagheter: hon är excentrisk, med markerade humörsvängningar. Komplicerat kärleksliv. Hahaha här skulle min syster ha skrattat. Jag har verklgien inte stora markerade humörssvängningar. Jag skulle nog säga att mitt humör är som färgen grå. Monotont. Inte många uppåtgångar och inte heller nedåt. Det är som en rak linje som ibland kan gå uppåt eller nedåt men oftast bara går rakt fram :P. Och excentrisk, är det något dåligt? 

Månen i I

Mycket sensitiv. Fantiserar. Hon är lättskrämd, hon är ängslig, blyg, klok och känslig. Har aldrig riktigt föreställt mig själv som ängslig.. 

Merkurius i Vattumannen

Tycker om allt som är nytt och originellt: är en uppfinnare. Sätter stort värde på sitt oberoende och sin handlingsfrihet. Hon initierar projekt, hon är individualistisk, idealistisk och humanistisk. Tycker om intellektuella diskussioner.

Svagheter: argumentationslysten, trätgirig och excentriskt. Tja stämmer ganska bra, fast att jag är inte argumentationslysten, men jag gillar att föra diskussioner. Och trätgirig skulle jag nog inte heller säga att jag är, fast jag i vissa svaga stunder kan vara ganska envis :P. 

Merkurius i II

Intelligens inriktas på möjligheter att skaffa pengar, bli rik. Alla metoder är bra, ibland befinner hon sig på ärlighetens gräns, med en tendens att vara bedräglig. Tja detta är helt fel. Har jobbat mycket med mig själv och kan stolt säga att jag inte alls är pengagalen. Jag söker efter lycka och där tror jag att pengar har liten roll. Men visst skulle jag bli glad om pengar kom min väg, men det är inte något jag strävar efter över huvudtaget. Jag vill ha ett roligt och lyckligt liv! 

Venus i Fiskarna

Mycket sentimental. Hon blir lätt rörd. Hon är melankolisk, romantisk. När hon älskar, är det den generösaste formen av kärlek. Tja sentimental och rörd kanske jag skulle vara men min uppväxt har fått mig att stänga ner sådana känslor ganska mycket. 

Svagheter: vågad och förvirrad kärlek, vanvettiga förhoppningar.

Venus i II

Det finns en länk medan känsloliv och pengar. Hon får hjälp av vänner eller av en person med vilken hon är känslomässigt sammanlänkad. Drar fördel av vänskap för yrkesmässig framgång. Aktiviteter förbundna med skönhet, estetik, elegans. Fara: stora utgifter. Nej detta passar inte, kan inte komma på någon vän som jag någonsin skulle vilja uttnytja för framgång. Och skönhet och grejs är inte direkt min styrka heller. 

Mars i Tvillingarna

Hon talar mycket, tycker om att munhuggas, diskussioner, disputationer, polemik, kritik.

Svagheter: hon grälar och orerar. Orden kan vara bittra och aggressiva.

Mars i V

Spontan natur. Hon tycker om spel, ibland även våldsamma sporter. Hon tar yrkesmässiga risker. En duktig arbetare, hon tycker om allting som kan göras snabbt, och avskyr saker som drar ut på tiden. Det är samma sak med hennes känsloliv: inga fagra ord eller vackert tal, hon kommer direkt till saken. Tja vet inte ens vad jag ska säga om detta. JAg tror jag gillar fagra ord och tålamod har jag också gott om ;) .  
Jupiter i Lejonet

Hon är ambitiös, vill imponera, vara någon, medan hon, det oaktat, har uppriktiga och äkta känslor. Nej imponera är inte min grej. 

Svagheter: stolthet, högmod, arrogans.

Jupiter i VII

Hon får ett gott äktenskap, med en användbar partner som hjälper till att nå framgång om så endast genom sina råd. Hon går aldrig utanför lagens gränser.

Saturnus i Vattumannen

Långvariga studier och, om familjeomständigheterna inte tillåter detta, kommer hon att lära sig själv. Hon är allvarlig och metodisk i arbetet. Tycker om att besöka äldre och intellektuella, vilka båda berikar hennes sinne.

Svagheter: otur, motgångar, problem och gäckade förhoppningar. Ja otur, motgångar och påroblem har man väll haft mycket av. Men har svårt att tänka mig att inte andra också har det=? 

Saturnus i I

Hon är metodisk, tålmodig, misstrogen, artig. Hon talar föga och förslösar inte energi i onödan. Hon har gott minne och organisationsförmåga, tycker om att göra saker och ting på ett grundligt sätt. Hon är aldrig burdus och har ansvarskänsla.

Uranus i Stenbocken

En stor kämpe. Hon har så mycket styrka att man tror att ingenting kan besegra henne. Hennes uppgift i samhället, i världen, betyder allt för henne.

Uranus i I

Hon är framför allt oberoende och originell. Ibland burdus och retlig. Låter sig aldrig påverkas. Hon tolererar ingen form av bakslag. Hon är beredd på äventyr, även fastän det är riskabelt.

Neptunus i Stenbocken

Hon är omdömesgill, vis och förståndig.

Neptunus i I

Hon är intuitiv, sensitiv. Ingen kämpe och är obeslutsam.

Pluto i Skorpionen

Väldig sexuell aktivitet.

Så det var mitt horoskop :P. Tyckte det sa emot sig själv flera gånger men det är väll så det brukar vara och det är väll så människpr oftast är också. Men alltid lite roligt att läsa :P 

Efter gymnasiet bestämde jag mig för att flytta utomlands i ett år, till mitt favoritland. Jag hade den bästa tiden i mitt liv där borta och stormtrivdes. Hemma i sverige hade ganska många saker hänt och för första gången på länge hade jag ett helt år där jag kunde slappna av och bara fokusera på mig. Jobba med mig själv och så vidare och självklart ha en massa roligt! 

 

Under hela året i mitt favvoland så hände bara en sak. En natt när jag låg och sov i min lägenhet. Så känner jag helt plötsligt hur något tar tag i mina armar och ruskar till. JAg vaknade i panik och tittade mig runt i min lilla lägenhet. Men kunde inte se något. Allt jag kunde tänka var "jaha det var visst någon som ville säga hej, men nästa gång kan hen väll göra det lite varsammare". 

 

Tyckte det var en ganska rolig händelse :P. 

Ok så jag skriver inte mina möten med spöken i ordning. Jag skriver helt enkelt om de möten som kommer till mig och ger mig lusten att skriva :P. 

 

Så förra året bodde jag i en campingstuga, som fungerar som studenlägenhet på terminerna. Denna stuga hade jag många möten i. Det började med att jag vaknade mitt i natten av en stark känsla som sa mig att någon hade tagit sig in i min lägenhet. JAg trodde verkligen att någon hade brutit sig in och vaknade i panik och tände lampan. Jag hade fortfarande kvar känslan att någon måste ha tagit sig in men kunde inte se någon. Så jag somnade lugnt igen men tanken att jag bara måste vara paranoid. 

 

Detta skedde flera gånger och jag undrade om det bara var jag själv som var väldigt orolig för att någon verkligen skulle bryta sig in. Men det fortsatte och det eskalerade. Efter ett tag började jag vakna av att jag såg en mörk skepnad sitta i min soffa. För att ni ska förstå måste jag förklara hur lägenheten såg ut. Först var ytterdörren med en liten hall som ledde till toaletten, och på höger sida är köket med en dörröppning emellan hallen och köket. Bredvid köket är "vardagsrummet" där en soffa och ett soffbord står. Bakom soffan hade jag också ett litet fönster. Till vänster om vardagsrummet  var "sovrummet. En våningssäng och ett skrivbord. Så när man ligger i sängen så är soffan ca 2 meter från sängen. 

 

Jag vaknade flera nätter av känslan att någon var inne i min lägenhet och jag kunde se den svarta skepnaden sitta i min soffa och titta ut genom det lilla fönstret. Jag vart då ganska rädd och tände snabbt sänglampan vilket fick den svarta skepnaden att försvinna. Dock är det ganska intressant för trots att jag blir ganska rädd så somnar jag ändå lätt efteråt. 

 

Dessa "möten" skedde flera gånger tills en natt när jag låg och sov. Och halvt sovande och halvt vaken ser jag en natt ett ljus utanför det lilla fönstret. Jag tittar dit och ser hur en man stirrar in på mig med en gamaldags lampa i handen. (på engelska skulle man kalla det a lantern). Ni vet en sådan där gammal lampa man hade förr i tiden med handtag på och ett brinnande ljus inuti. De flesta man ser idag är väll julaftons jullyktor. 

 

Mannen stirrade på mig med ganska elaka ögon och i min rädlsa tände jag snabbt sänglampan och mannen var borta igen. 

 

Det hände bara en gång och jag tänkte inte så mycket på det, utan funderade mest på om jag drömt det eller inte. (dock var jag övertygad om att det inte varit en dröm). Men en natt tror jag mannen bestämt sig för att verkligen ta kontakt med mig. Jag sov i min säng när jag i drömmen plötsligt ser mannen bredvid min säng och han tar tag i mig. I rädsla vaknade jag och satte mig snabbt upp i mörkret. Genom mörkret kunde jag fortfarande se en mörk skepnad bara några centimeter ifrån mig. Livrädd slänger jag mig mot lampan och synen är borta, men en känsla av att inte vara ensam stannade ett kort tag efter. 

 

Det var mitt sista möte med "mannen" eller gubben om man så vill säga. Kort därefter var det dags för praktik och jag flyttade utomland. 

 

Nu bor jag på samma camping fast i en annan stuga och inget särskilt har hänt i denna stuga! Förutom en natt när jag vaknade och såg en "ondskefull" katt på överslafen av våningssängen som stirrade ner på mig. Men även katten försvann när jag tände lampan. 

 

Måste erkänna att jag saknar min gamla stuga :P. Trots att jag blev rädd så var livet händelserikt ;). Men jag måste verkligen träna på att behärska min rädsla och inte jämt tända lampan utan se vad som händer! Men det är svårt att tänka logiskt när man blir väckt mitt i natten :P.

Nej ursh vad dåligt det går med mina astralträningar. det kommer alltid något ivägen! Annars vill vänner umgås, eller så får jag panik över något i vardagen..

 

La mig ner igår för att träna men jag kunde inte få ett "problem" ur huvudet så det var bara att lägga ner.. Det går helt enkelt inte att fokusera när man har annat i huvudet.. 

 

Men tänkte jag kan berätta om gången då jag för första gången såg ett spöke! 

 

Jag var ganska liten, ca 4år gammal. Jag hade vaknat mitt i natten av att jag var kissnödig så skulle gå ner till nedervåningen där toaletten fanns. Jag hann bara ta fyra steg ner för trappen när jag såg två vita skepnader stå i vår hall. 

 

De stod där och såg ut att föra en konversation med varandra. Det konstiga var att vi har endast en dörröpning mellan hallen och trappen men den natten fanns ingen dörröppning. Istället var ena väggen borta och jag såg mer av hallen en man egentligen kan göra. 

 

Såklart vart jag superrädd och vände tvärt om i trappen och sprang in till mina föräldrars sovrum. Eftersom min pappa inte gillade när vi sov hos dom så kröp jag livrädd ner i fotändan på sängen och somnade efter ett tag ;). 

 

Så det var mitt första "möte" med spöken :P. Turligen har det varit ännu fler efter det ;) 

Så igår vart det inget tränande -.- .. Herregud som vanligt lyckades jag bara hålla igång 3 gånger i rad :P. Men jag ska göra nytt försök idag! 

 

Anledningen till varför jag inte gjorde något igår är många. Dels umgicks jag med några tjejkompisar, och efter mycket prat så var klockan sen. Sedan började jag läsa runt lite på internet, och en blandning av det jag läste och saker jag kände och hörde i huset gjorde mig rädd :P .

 

I vanliga fall när jag blir rädd försöker jag tänka positivt, känna kärlek och så vidare för att få bort den onödiga känslan som rädlsa är. Men igår lyckades det inte riktigt och eftersom jag inte vill träna astralresor när jag inte är positiv så sket jag i att öva. ( ringde min syster för att jag behövde lite positiva tankar, och hon sa "men du brukar ju aldrig  vara så här rädd", så undra hur tusan jag lät på telefonen :P ) 

 

Istället vart det en konstig natt. Jag vaknade flera gånger och sov väldigt oroligt. Så tror mitt beslut om att inte träna var bra :P. Men som sagt! Det är en ny dag idag! Dagens schema är att läsa en otroligt tråkig bok från min kurslitteratur, träna (motionera nu alltså ;) ) och sedan träna lite astralresa ikväll innan sovdags :). Så nu vet ni hur min dag ser ut! 

 

Vi hörs! 

Tänkte att jag här skulle prata lite om vikten av att lyssna på sin egen inre röst, sin intuition! Jag börjar först med e nlite historia: 

 

För många år sedan var det dags för mig att undanröja lite saker på mitt rum i mitt barndomshem. Jag vet inte om ni är likadan, men när jag var liten älskade jag porslinsdjur och hade gärna många. Men nu var jag i tonnåren och tyckte det var "fult" med massa porslinssaker ståendes överallt och samla damm. Så jag började ta ner alla. 

 

Plötsligt var det dags för tre fina porslinskatter som jag fått när jag var mindre av min låtsasmorfar. Jag tog tag i en av katterna, för att ta bort den, men plötsligt fick jag en känsla. En stark känsla som sa mig "nej det är inte dags att ta bort dessa ännu". Så jag lät endast de tre katterna vara kvar på mitt skrivbord. 

 

Någon månad senare dog min låtsasmorfar i cancer. Plötsligt förstod jag varför jag inte velat plocka bort katterna. Mitt undermedvetna hade på känn vad som komma skulle och sa åt mig att vänta. (Dock önskade jag då att mitt undermedvetna hade kunnat vara lite mer detaljerat ;)  ). Så jag sparade de tre katterna ännu några månader i hyllning till min låtsasmorfar, tills den dagen kom då jag kände att det var dags att gå vidare och ta undan de tre katterna.

 

Min poäng är, att din intuition ibland vet mer än du själv. Jag är sådan att jag alltid lyssnar på min magkänsla eller mina impulser! Och jag tror faktiskt de har hjälpt mig många gånger. Tex en gång tror jag mina impulser nog hjälpte mig undan en gruppvåldtäkt. 

 

Så mitt tips til ler är ! Lyssna alltid på magkänslan! Den har oftast rätt (dock måste ni lära er att se skillnad på egna rädslor och magkänsla), Får ni någonsin dåliga vibbar från en person, så lyssna på dom! Det är nog det viktigaste jag kan tänka mig :).

 

Så läste nyss en artikel där en forskare säger att han genom sin forskning kan bevisa att liv efter döden faktiskt går att bevisa genom hans forskning. 

 

Det han menar är att universum endast finns pga att liv finns. Att det är vårat medvetande som bestämmer hur universum ter sig. Orkar inte riktigt förklara allt här men om ni är lite intresserad så är detta artikeln: 

 

Dock tycker jag det är roligt att även forskning börjar ta sig i det här ämnet. Liv efter döden är en sådan självklarhet för mig och många andra. Jag menar, hur skulle jag inte kunna tro på det när jag med mina egna ögon sett spöken till exempel. 

 

Sedan känner jag också folk som tror att man bara försvinner efter döden, allt bara dör liksom. För mig är det en väldigt deprimerande tanke :P. Att det bara skulle bli svart efter döden.. Så för mig är ett live efter döden en självklarhet, det skulle vara för tråkigt annars ;). 

 

Som jag ser det är döden bara nästa äventyr :P. Detta gör att jag inte alls är rädd för döden :). Dock är jag lite rädd att min död ska bli väldigt smärtsam. Tex dö i cancer (som nära och kära gjort). Drömmen är väll att få dö i sömnen :P. Men peppar peppar ta i trä, hoppas det är långt kvar tills dess :D.

 

 

Så igår var min tredje dag på astraltränandet. Dock ska jag nog erkänna att jag inte orkade. Jag gjorde ett tappert försök i en halvtimme men sedan var det bara att lägga ner! Jag var helt enkelt för trött för att engagera mig! Men ikväll blir det nya bullar!

Dessutom eftersom det är helg tänkte jag även göra imorgon bitti! Då får jag sova ut och det första jag gör när jag vaknar är att träna lite :P. 

Kom på att det också kunde ha varit en stjärna som föll. Men när jag tittar på stjärnfall på google så ser inte det heller ut som det jag såg. Enligt bilderna på google så har även stjärnfall en lång slinga av ljus efter sig (och de stjärnfall jag sett i mitt liv har haft detta). Plus på varje bild så faller stjärnan nedåt. 

 

Det jag såg flög verkligen rakt vertikalt. Inte lodrätt något alls.. Snarare att den åkte vertikalt med riktan mot uppåt. Och den på något sett var så nära. Förstår ni vad jag menar då? När jag sett stjärnor falla så har det endå sett ut att vara så himla långt borta (vilket det oftast är) men det jag såg kändes så nära.. 

 

 

 

Hm detta var det närmaste jag kunde hitta på google. Detta ska då vara en bild på en komet.. Men grejen med kometer om jag inte minns fel, är att de först och främst åker neråt pga gravitationen (eller?) plus att de oftast har en "svans" alltså eld (eller vad det nu är) som bildar som en svans bakom själva kometen.. 

 

Tyvärr kunde jag inte hitta en bild som verkligen passade in på det jag såg... Alla dessa frågor :P 

Ok något helt sjukt hände nyss.. Jag satt ute och tog en cigg.. (ja jag vet, dåligt för hälsan osv..). Plötsligt tittar jag upp mot himlen genom träden och jag ser ett vitt fartyg (eller vad jag ska kalla det) fara över himlen.

Den lyste vit och lämnade ett vitt ljus efter sig (som försvann lika snabbt som fartyget). Den såg ut att vara spetsformad framtill. Det sjuka var farten den åkte med.. Jag vet inte vad jag såg. Men detta vet jag, det var inget flygplan. Hur vet jag det? Först och främst har jag aldrig sett ett plan flyga så snabbt. Den här saken åkte liksom över hela himlen på en sekund max. Plus att enda ljuset man såg var vitt, och som ni vet har flygplan (rött ljus?) på sidan av vingarna..

Men vad var det då jag såg? Tja det skulle ju ha kunnat vara något sorts stridsplan eller sådant som jag bara inte vet om existerar.. Det kan också ha varit en komet, dock har jag ingen aning om hur en komet ser ut när den far över himlen. Eller så var det ett ufo. Haha

Ja jag har väldigt svårt att tro på ufon, men det jag såg… Ingen aning om vad det var. Och jag tror på aliens, det är helt enkelt omöjligt att vårat stora universum endast är bebodda av människor. . Men varför skulle ett ufo åka över himlen över den lilla norrländska stad jag bor i??

Hm.. Jaja får nog googla och se om jag hittar en bild som passar in på vad jag såg. 

Så igår var min andra dag på astralträningen. Så jag la mig i sängen och började med att slappna av i hela kroppen. Sedan började jag visualisera hur jag klättrade upp för stegen. Mitt under träningen så försvann jag. Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara detta. Att jag somnar? Jag vet faktiskt inte, det enda jag vet är att jag plötsligt ”vaknar” till igen och den här gången bara fortsatte jag med träningen.

Jag antar att det är ett steg framåt, att jag kunde koppla bort ”misstaget” och bara fortsätta med det jag höll på med innan jag ”försvann”. Och nu började jag känna som vibrationer i bröstet/hjärtat. Jag vet inte om detta var de ”vibrationer” som många snackar om på olika astralresor siter, men det kändes som vibrationer. De var lite obehagliga men samtidigt inte. Tankar som ”håller jag på att åstadkomma en hjärtinfarkt nu eller?” hoppade in i mitt huvud såklart eftersom jag är lite paranoid när det kommer till min kropp ;).

Men samtidigt så tänkte jag, ”detta är vibrationerna alla snackar om.. Jag är nära!!”. Så jag fortsatte visualisera mitt klättrande upp för stegen. Men efter ett tag så dog vibrationerna bort och jag kände mig färdig. Det kändes som att det inte skulle gå nå bättre så jag ”gav upp”. Allt som allt tränade jag ca en timme igen.

Det konstiga när jag försöker astralresa är känslan av att jag är instängd i min egen kropp. Som att jag är fastlåst där. Så ibland får jag känslan av att när jag väl lyckas med en astralresa så kommer det kännas som en dörr plötsligt smäller upp. Hehe jag kanske har fel men ska bli roligt att se :P.

Nej nu vet ni vart dagsläget är! Dock ser jag redan en förbättring från förra gången! Jag fick vibrationer, och jag hade inte ont någon stans i min kropp. Så det kanske går bra :P. 

Vi hörs! 

Så som jag sagt har jag sysslat lite med reiki i mina dagar. Jag har fortfarande kvar att gå master kursen och har nog tänkt gå den så fort som mina ekonimiska förhållanden tillåter det. Det jag tycker är bra med reiki är att man inte kanaliserar en viss kraft, eller ger kraft till någon. Utan att man istället väcker de energier som alla människor har inom sig för att på så vis heala folk. 

 

Dock är det några saker jag inte "tar till mig" när det kommer till reiki. Dels är det alla änglar som vissa blir så fixerade vid. Jag vet inte varför men jag ser inte anledningen till att tillkalla den kristna ärkeängeln mikael (ex) i mitt healande. Om han finns har han nog bättre saker för sig. 

 

En annan del av reiki som jag inte riktigt "gillar" är symbolerna och mantran. Detta för att jag själv inte vet vart dessa kommer ifrån. Vilken innebörd de egentligen har. Och jag vill inte använda något som jag själv inte vet det mesta jag kan lära mig om. Så då väljer jag att inte använda dessa. (Dock ingår det i kurserna att lära sig dessa och använda sig utav dom.). 

 

Men här får ni en video om en kvinna som anser sig blivit demoniskt besatt pågrund utav reiki: 

 

 

 

Ok varför jag ville att ni skulle se den här videon är för att jag tycker den är så himla bisarr! (stavning= inte min grej). Jag säger inte att det som hände henne inte är sant, för jag vet inte och kan inte uttala mig om det. Men jag tycker hennes historia är helt sjuk. Och jag tycker att hennes personlighet verkar otroligt fixerad. Hon måste liksom gå in i saker så otroligt fixerad att hon nästan låter psykotisk, Och jag förstår inte varför människor som henne, måste gå från en fixering till en annan. . . Nu är hon helt fixerad vid jesus. 

 

Jag tror helt enkelt att oavsett vad du sysslar med, så måste du alltid behålla dina fötter på jorden och inte låta ditt sinne bli för fixerat vid en viss grej. Det är inte bra för oss att bli fixerad för mycekt vid något. Det är lite som hundar som blir fixerad vid laserstrålar. (Ni vet sådan där pennlaser som  lyser en röd prick). Hunden börjar med att jaga den röda pricken och sedan blir den helt fixerad vid alla olika små ljusprickar. Det blir ett skadligt beteende, ett beroende. Och det är inte nyttigt!

 

Nej nu är det dags för mig att gå till sängs och öva lite astralresor! 

Så nu har jag kommit in i en period då jag ”once again” vill träna på att göra en astralresa. Jag har hört så många historier och tekniker för att göra en astralresa att jag helt enkelt känner mig lite snurrig. Men nu ska jag försöka göra det dagligen! Jag började igår kväll. Jag låg ner och började med att slappna av i hela kroppen. Sedan försökte jag med tekniken där jag klättrar upp för ett rep. Problemet var att jag inte kunde visualisera ett rep särskilt bra, så jag hoppade över den tekniken och började med en annan. Denna teknik gick ut på att vagga sin ”själ” fram och tillbaka och sedan när ”vibrationerna” började så skulle man liksom rulla ut ur sin egen kropp. Problemet med den här tekniken blev att när jag försökte det, så kändes det som att jag hela tiden var på gränsen till att röra min fysiska kropp. Det var svårt att distansera min ”själ” till min fysiska kropp. Så även denna teknik byttes bort.

Så jag visualiserade att jag klättrade upp för en stege. Jag såg stegen framför mig och nästan kände hur jag klättrade upp för den, ett ben i taget. Det är en konstig känsla man ligger i sin säng men på något sätt känner att man lyfter att man faktiskt klättrar på stegen. Jag fortsätter att klättra uppåt, men plötsligt känner jag hur en ganska stark smärta uppstår i min vänstra hand. Smärtan var stark och den fick mig att bli okoncentrerad.

Jag har ingen aning om varför jag kände den här smärtan. Om någon av er vet svaret, så skriv gärna en kommentar!  Men smärtan störde verkligen min koncentration.

Efter att ha försökt länge försvann mitt medvetande lite. Jag ”vaknade” till och kände smärtan i handen och bestämde mig för att det var dags att sluta och sova istället. En timme hade jag hållit på då.  Men nu bestämde jag mig för att somna istället. 

Här får ni lite olika tekniker till att göra en 

 

OOBE METHOD #5 ROPE

This astral projection technique was created and popularized by Robert Bruce. It is perhaps one of the most popular OOBE techniques among practitioners. I also used it a lot of time with success. The idea is easy. Imagine that there is a long rope hanging right above you. Without opening your eyes or moving your physical body, visualize yourself reaching up towards the rope and start climbing up. Try to feel all the sensations that usually accompany climbing a rope. Feel the tension in your arms (not real tension - keep your body relaxed!) and the weight of your body. Climbing the rope will cause vibrations and their intensity will increase as you go. Continue to climb faster and faster to speed up the process, until you fully separate and achieve out of the body experience.

http://www.in5d.com/30-astral-projection-oobe-techniques.html

OOBE METHOD #21 ROLLING OUT

Once you reach sleep paralysis or wake up from a sleep, immediately try to roll out of your body to the edge of the bed. Do not use your real muscles. Try to remain as relaxed as possible. All you need to do is to aggressively roll out. Two things can happen: you might find that you are already out of body, or it can cause/intensify vibrations / noises that will lead to astral projection.

http://www.in5d.com/30-astral-projection-oobe-techniques.html

 

Annan sida: 

http://www.in5d.com/30-astral-projection-oobe-techniques.html

 

För er nyfikna på astralresor kan ni börja med att läsa denna sida: http://paranormal.about.com/od/outofbodyexp/a/astral-projection.htm

 

Kanske inte en bra sida, men ni får en bild i allafall. Själv har jag googlat  astralresor så många gånger att jag knappt vet vilka sidor jag faktiskt läst på.. Och ingen favorit sida har jag funnit än. 

 

Mina försök till att göra en astralresa har pågått länge. Jag tror jag började försöka runt 13års åldern.. Dock är jag tyvärr inte en regelbunden person. Så plötsligt vill jag pröva och så när det inte funkar så "glömmer" jag bort det. Och en viktig regel när det kommer till just astralresor och tex meditation är att man ska träna regelbundet för att få resultat. Men som sagt, jag är en ganska lat och spontan människa så särskilt hårt har jag nog aldrig försökt att göra en astralresa.

 

Men nu tänkte jag ändra på det! Nu har jag tänkt ta tag i detta på allvar! Så mitt schema nu förtiden ser ut så här : Jag går och lägger mig kl 8på kvällen för att träna på astralresor. Sedan ställer jag klockan på 7 och 8 på morgonen för att göra ett nytt försök på morgonen. (Vaknar kl 7 för astralresa och om det inte funkar så är mitt alarm kl 8 för att verkligen kliva upp och börja med dagen). 

 

Så har jag några tidigare erfarenheter av astralresor? Min första tanke är nej. Jag har försökt utföra en astralresa flera gånger men har inte lyckats. Jag vet att man astralreser när man sover men kan inte direkt komma ihåg någon sådan gång. Dock har jag haft Lucid dreams förut. Alltså vakna drömmar. Där jag mitt i en dröm har vaknat till och kommit på att jag sover. Det är verkligen superroligt med Lucid dreams! Det är som att vara inne i ett tvspel med chansen att göra vad tusan man vill ;). Dock brukar detta nöje "förstöras" av att jag blir so exxalterad att jag väcker mig själv.. Dock måste jag nog erkänna att jag inte ofta har haft Lucid dreams heller... 

 

En gång när jag var på en medialitets kurs så skulle vi alla som var med på kursen utföra en astralresa. Detta var mitt första försök till en astralresa som nästan gick! 

 

Jag satt på en stol i en ring med de andra deltagarna och försökte astralresa. Kursledarens teknik var att visualisera en tornado bredvid en som åkte uppåt. Du skulle sedan hoppa in i tornadon och låta den ta dig uppåt och ut ur din fysiska kropp. 

 

Jag prövade detta, men var tillslut tvungen att ge upp. Varför? Jag vart så himla snurrig och illamående. Det kändes som att min själ faktiskt försökt att ta sig ut ur kroppen (vilket var meningen) men det var väldigt obehagligt och jag var tvungen att sluta. Men jag var ändå stolt över mig själv för det kändes verkligen som att jag hade varit nära! 

 

En annan gång då jag faktiskt tror att jag astralreste var under en dröm. Jag minns hur en otrolig smärta sköt genom kroppen. Det kändes som att min själv vart dragen ut ur min kropp ofrivilligt och det gjorde väldigt ont. Sedan åkte jag uppåt av ett stort sug och hamnade i ett rum där en läskig man talade till mig. Han sa saker till mig som var väldigt privata och bad mig titta ut till vänster om mig. Där var en grön äng, först tom, men sedan syntes människor på ängen. 

 

Mannen sa "nu kan du se döda". Människorna på ängen var alltså spöken. Andar. Jag tittade tillbaka på mannen och medan han pratade  till mig ändrades hans ansikte till många olika ansikten. Plötsligt känner jag det stora suget igen, och jag dras tillbaka till min kropp. Även denna gång gjorde det ont. 

 

Jag tror att det var min ända och första astralresa som jag gjort. Och förresten det var inte jag som gjorde det. Jag tror än idag att någon eller något helt enkelt ryckte min själv ut ur min kropp. Det är också första gången som jag drömt och känt fysisk smärta.

 

Så nu vet ni lite om mina tidigare erfarenheter om astralresor ;P 

 

Vi hörs! 

 

Så nu var det dags igen för en ny blogg! Herregud känns som att jag haft en blogg för varje del av mitt liv. Först var en reseblogg, där jag valde att skriva om min resa till ett fjärran land. Sedan var det en sexblogg för att prata om roliga saker och informera lite om sex, och nu den här bloggen! 

 

Så vad kommer den här bloggen att handla om? Tja.. Den kommer att handla om alla tankar jag har kring det "ockulta" . Jag kommer inte vara informations korrekt alla gånger. Jag kommer helt enkelt skriva det jag själv tänker och funderar på. Så vissa ord kanske inom vissa grupper inte kommer att anses vara korrekta men de är de ord jag tänker använda. För det här är min blogg och mina tankar ;). 

 

Så vem är jag? Jag är en person med stort intresse för "annorlunda" saker. Allt från spöken, till demoner, till astralresor till whatever. Och dessa intressen och funderingar kommer att skrivas om här. Jag tänker skriva ärligt och helt enkelt bara prata på. Bloggen har jag startat för att andra som jag ska kunna läsa den här bloggen och kanske lära sig något nytt :P. 

 

Men vad kan jag då? Hehe mitt dåliga självförtroende säger att jag inte kan något alls. Jag är nog ganska "stängd" för det ockulta. Jag ser inte spöken på en daglig basis (dock har jag sett dom någon gång lite här och där, vilket jag kanske skriver om i ett annat inlägg), jag är med andra ord inte ett medium. Jag kan inte gå in i ett hus och känna "ja här finns en ande som heter Bert. pch han är fast här pga... Dock önskar jag att jag en dag har lyckats träna upp den förmågan. 

 

Det jag kan säga att jag kan är Reiki. Jag har gått level 1 och 2 i reiki omega hos en utbildad person. Dock menar jag inte att jag kan allt om reiki, definitivt inte, men jag har certificat för de två första levlarna. Dessutom har jag gått reiki level 1 två gånger, då jag även gjorde kursen i Indien. Men jag har fortfarande kvar mastern i reiki som jag ska gå i framtiden (då pengar finns). 

 

Jag har sett spöken, flera gånger i mitt liv. Även om min pappa försökt övertala mig att jag nog bara är knäpp i huvudet ;). Men mitt största intresse ligger nog i astralresor. Och första tiden här på bloggen kommer jag nog skriva om just det ämnet. 

 

Jag tänker inte förklara vad som menas med astralresor (jag är för lat och information finns överallt på internet). Men jag tänker skriva om mina  försök till att göra en astralresa! 

 

Vi syns nästa gång!